I världen finns många olika brödkulturer och på norra halvklotet finns det så kallade rågbältet där knäckebrödsbältet är en del av det. I Sverige sträcker sig knäckebrödsbältet från Närke och Södermanland i söder till Jämtland och Västernorrland i norr.  

På varma breddgrader där man hade tillgång till färskt mjöl året runt kunde färskt bröd tillverkas året runt. På våra breddgrader där tillgången till färskt mjöl var begränsat till delar av året tillverkades istället bröd med lång hållbarhet, så kallat förrådsbröd.  Knäckebrödet är en typ av förrådsbröd. 

Leksands knäckebröd har sedan starten ständigt ökat i popularitet och man har hela tiden utvecklat verksamheten. På 1960-talet infördes nattskift och idag går produktionen dygnet runt, året runt och produktionen är mer än 180 000 kg per vecka.  

På 1990-talet etablerade företaget en säljkår vilket ledde till att en utveckling av affären genom ökad närvaro på marknaden dels hos företagets befintliga och nya kunder. De senaste 20-25 åren har företaget lanserat många nya artiklar och produkter vilket har lett till att knäckebrödsbageriet tagit ytterligare kliv i sin tillväxt. I takt med att efterfrågan ökat har produktionskapaciteten byggts ut och bland annat så byggdes en ny större produktionslinje 2009 för att kunna möta efterfrågan från sina kunder.   

Hållbarhet 

För Leksands Knäckebröd har hållbarhet alltid varit en naturlig del av deras arbete och en del i företagskulturen. Sedan 2013 har man en helt fossilfri produktion. Insatserna man gjort är många, till exempel har man installerat värmeväxlare som gör att man kan återvinna värmen från produktionen som sedan används till att värma upp lokalerna. Vid nybyggnation så har man alltid byggt lokaler med extra isolering för att minska sin total cost of ownership (TCO), det vill säga att man inte bara tittar på investeringskostnaden utan även i kalkylen tar in energieffektiviteten och kostnadseffektiven över tid. Tack vare att ägandet ligger inom familjen så har det underlättat att kunna ta sådana typer av beslut där man kan se långsiktigt på investeringar och inte på nästa kvartals siffror.  

Tack vare dessa insatser så har man skaffat sig en konkurrensfördel, både genom att bli mer kostnadseffektiva och lönsamma över tid samt att efterfrågan på hållbara produkter ökar från marknaden och kunderna. 

Leksandsbröd klimatberäknar alla sina produkter och idag har man ett CO2-avtryck på ca 0,58 CO2e. Man har satt höga mål framåt och man har en målsättning att 2029 halvera sitt klimatavtryck. En stor del av det arbetet ligger i transporter. Bland annat är nästan alla företagets tjänstebilar miljöbilar och vid leveranser av inköpt material används miljövänliga transportalternativ. Vidare har livsmedelsbranschen satt upp ett mål att år 2025 ska alla transporter vara fossilfria och det kommer ge ett mycket positivt bidrag till att minska miljöavtrycket ytterligare och skapa förutsättningar för att nå ett halverat klimatavtryck.  

Leksandsbröd jobbar även aktivt med kvalitetsarbete. Bland annat så blev företaget år 1997 det tioende livsmedelsföretaget i Sverige att miljöcertifiera sig med ISO 14000. 

Export 

År 2010 tog företaget fram en exportstrategi att öka sin export. I Sverige har man fyra stora kunder som står för majoriteten av omsättningen. Man arbetade fram en exportstrategi med mål att exportmarknaden skulle bli lika stor som några av sina fyra svenska kunder, med andra ord att man skulle gå från fyra till ”fem” kunder. För att gå från strategi och ord till handling och att möjliggöra en satsning på riktigt tog man beslut att anställa en exportchef. Man identifierade att utan en addering av tid och resurs skulle det vara svårt att frigöra den tid och fokus från befintlig personal som skulle krävas för att öka exporten. Denna satsning har lett till att man idag har etablerat försäljning och närvaro i Finland, Norge, Danmark, Nederländerna, Tyskland, Kanada och USA. Man säljer även till andra länder men de nämnda länderna står för huvuddelen av försäljningen.  

Förutom Peters tips att addera resurs som kan jobba proaktivt med exporten har han även några andra tips till andra företag som funderar på att göra en exportsatsning.  

Bygga en stabil bas på hemmamarknaden och plocka sedan lågt hängande frukter. Det kan vara lockande att till exempel gå in i Kina eller andra stora marknader långt bort där det finns en stor befolkningsmängd. Men det kan vara klokt att jobba mot marknader nära hemma och där efterfrågan finns. Det är viktigt att kunna sin marknad, t.ex. inom mat så kan matkulturer och traditioner vara väldigt traditionella och att ändra ett helt lands brödkultur kan vara en mycket stor utmaning. 

När man väl har identifierat marknader som man vill etablera sig på är det viktigt att hitta rätt försäljningskanaler, det är en viktig nyckel för ett önskvärt resultat. Fundera igenom affärsmodell du vill utgå från. Beroende på produkt och land kan det vara webshop, agent, distributör eller kanske eget dotterbolag och när man valt affärsmodell behöver man titta på lönsamhetskalkylen för affärsmodellen man väljer. Så att man skapar en ekonomiskt hållbar modell.  

Inledningsvis i exportsatsningen så använde man förpackningar med multispråk utan att implementera unika artiklar för samma brödinnehåll. I dialog med sina kunder gjorde man en satsning att namnge produkterna på de olika språken och frångå multispråk. Denna anpassning till varje specifik marknad har gett en mycket positiv effekt för en ökad exportförsäljning vilket är något som nu företaget med vidare framåt. Sedan kan det vara så att en produkt som fungerar bra på en marknad inte fungerar alls på en annan marknad. Så ett tips är att jobba nära sina kunder och utveckla produkter som kunderna efterfrågar.  

Med sina ledord Tradition, kvalitet och svenska råvaror ser Peter ljust på framtiden att utveckla företaget framåt och att leverera knäckebröd i världsklass till kommande generationer.